Pure MUDA!

Har man en gång läst det fantastiska lilla häftet The Toyota Way kommer man under resten av sitt liv att hålla ögonen öppna efter MUDA, dvs. slöseri, ”sådant som inte adderar värde för kunden”.

Alla slösar vi bort tiden för varandra då och då, men värst är nog fortfarande de stora myndigheterna. Här följer ett exempel från det verkliga livet.

1. Jag skickar en faktura till det statliga verket enligt de uppgifter jag fått från kontaktpersonen; vi kan kalla honom Rudolf Referens.
2. En vecka går.
3. Fakturan kommer i retur, komplett med bilagor, tillsammans med ett slarvigt stencilerat följebrev. Det enda tecknet på mänsklig intervention är en markering med överstrykningspenna: ”I fältet för ”Er referens” anges Verkets beställares nummer (femställigt) kompletterat med för och efternamn, t.ex. 12345/Per Persson.”
4. Längre ner finns ett telefonnummer för den som har frågor. Jag ringer upp och får prata med en sympatisk person med trevlig utlokaliseringsdialekt.
5. Vi för en vänlig dialog som kan sammanfattas ungefär så här:
– Jo, jag fick ett namn men jag fick inget nummer.
– Inga problem, det kan jag leta fram till dig. Rudolf Referens har 88888.
– Va' bra, då ska jag göra i ordning en ny faktura och skicka.
– Det behöver du inte. Skriv bara till beställarkoden för hand på fakturan och skicka tillbaks den så fixar vi resten.
6. Jag lägger på luren, lutar mig tillbaks i arbetsstolen och gapskrattar.